Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Ingen vill se ett stopp på strafflagstiftningens expansion

KRIMINALPOLITIK – Partiernas val inför valet

Tidskrift för Kriminalvård ställde följande frågor till partierna i riksdagen:

1 Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitiken?
2 Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott?
3 Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott?

Alla utom Liberalerna svarade:

Vänsterpartiet

1 ) Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitiken?

Svar: Inslussningen i samhället måste bli mycket bättre. I dag fungerar inte samarbetet mellan socialtjänst, kriminalvård m.fl. myndigheter och vårdinrättningar. Vänsterpartiet vill därför att staten ska ta ett större ansvar för inslussningen av grovt kriminella. 

Avhopparverksamheten med ett fungerande personskyddsprogram, måste utvecklas för att människor ska kunna lämna ett liv i kriminalitet.  

Att stoppa nyrekryteringen in i kriminalitet är centralt. Barn ska spela fotboll, inte agera narkotikakurirer. Den negativa utvecklingen i s.k. socialt utsatta områden måste vändas genom långsiktiga satsningar på bla skola, socialtjänst och allmän välfärd. 

2) Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott?

Svar: Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i s.k. socialt utsatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. 

Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida ”sluta skjut” projektet till hela landet och att inrätta sociala insatsgrupper i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. Vidare måste inflödet av narkotika och vapen stoppas redan vid landets gränser.  

3 ) Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott?

Svar: Samarbetet mellan kriminalvården och andra myndigheter måste bli mycket bättre, se ovan. Men det kräver även att staten tar ett större ansvar för personer som har en grovt kriminell livsstil så att dessa verkligen får förutsättningar att sluta begå brott. 

Socialdemokraterna

1 Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitiken?

Svar: För att komma tillrätta med kriminaliteten krävs många åtgärder på många olika områden, såväl brottsbekämpande som brottsförebyggande. Vi behöver bland annat fler poliser som får bättre verktyg, en utbyggd kriminalvård med hög kvalitet och ytterligare straffskärpningar. 

2 Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott?

Svar: Skolan måste ge varje barn möjlighet att lyckas. Socialtjänsten måste ha resurser och verktyg för att kunna hjälpa barn och ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Ideella föreningar har en viktig funktion för att barn och ungdomar ska ha en meningsfull fritid.

3 Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott?

Svar: Kriminalvården bedriver redan idag ett bra arbete med att minska återfallen i brott, som också utvecklas över tid. Utbyggnaden av kriminalvården måste fortsätta i högt tempo.

Miljöpartiet

1. Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitik

Miljöpartiet anser att en kombination av satsningar på förebyggande arbete, ett starkare rättsväsende med bättre verktyg samt i viss mån skärpta straff är vägen framåt för att möta några av vår tids största kriminalpolitiska utmaningar. Detta gäller i synnerhet den grova organiserade brottsligheten och mäns våld mot kvinnor.

  • Stärk det förebyggande arbetet. Detta är centralt när det gäller samtliga stora kriminalpolitiska utmaningar, särskilt vad gäller kampen mot den grova organiserade brottsligheten och mäns våld mot kvinnor. I regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet understryker vi att nyrekryteringen måste stoppas, däribland genom riktade insatser inom skola och socialtjänst i utsatta områden. Vi behöver också höja kvalitén på den rehabilitering som sker inom den slutna ungdomsvården för att motverka återgång till kriminalitet. I 40-punktsprogrammet mot mäns våld mot kvinnor lanserar vi bland annat ett nationellt våldsförebyggande program, fortsatta informationsinsatser om samtyckeslagstiftningen och åtgärder för att stärka kvinnojourerna. 
  • Stärk rättsväsendet och utveckla kunskapen. Vi behöver ett starkt rättsväsende med rätt förutsättningar och en kriminalpolitik som baseras på kunskap och beprövad erfarenhet. Den grova organiserade brottsligheten verkar där den kan tjäna så mycket pengar som möjligt, därför behöver vi strypa finansieringen. Vi satsar också på att stärka myndighetssamverkan och förbättra tjänstepersoners förutsättningar att upptäcka brott. För att komma till bukt med mäns våld mot kvinnor behöver vi mer kunskap, därför har vi aviserat en kartläggning av forskningsfältet våld i nära relationer och en kompetenssatsning inom polisen om psykisk ohälsa. 

Den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten är en central del; vi fortsätter sikta mot
10 000 fler polisanställda till 2024. Detta ska bidra till fler “byråkrater” som kan utreda brotten såväl som fler poliser på gator och torg.

  • Fler verktyg i brottsbekämpningen och skärpta straff. Myndigheterna behöver fler och bättre verktyg för att utreda gängrelaterade brott, därför föreslår vi utökade möjligheter till tvångsmedel, däribland husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer. Detta ska givetvis ske utifrån en bedömning av hur effektiv åtgärden är och hur proportionerligt ingreppet är i den personliga integriteten. Straffskärpningar är en viktig del, därför har vi bland annat föreslagit skärpta straff för nyrekrytering och en slopad straffrabatt för 18-20-åringar som återfaller i grov brottslighet. Regeringen vill dessutom se över om tiden ungdomar frihetsberövas i sluten ungdomsvård bör förlängas och hur vi förhindrar återgång till kriminalitet. Regeringen har också föreslagit skärpta straff för våldtäkt, grov kvinnofridskränkning, sexköp och för att bryta mot kontaktförbud. En utredning ska också titta på en ny straffskärpningsgrund för hat mot kvinnor.

2. Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott?

Ett orättvist samhälle skapar splittring, frustration och inskränker människors möjlighet att forma sina liv. Det kan också bidra till att människor hamnar i kriminalitet. Därför är en del av ett framgångsrikt förebyggande arbete att satsa långsiktigt på skolan och socialtjänsten i utsatta områden. Vi behöver också ta krafttag för att minska segregationen och barnfattigdomen samt förbättra etableringen av nyanlända. Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. För att förebygga mäns våld mot kvinnor lanserade regeringen, som vi nämner ovan, ett nationellt våldsförebyggande program. Programmet ska omfatta både tidigt förebyggande arbete och insatser för att förhindra att våld upprepas. Stärkta kvinnojourer, kompetensinsatser för all relevant personal i skolan och informationssatsningar om samtyckeslagstiftningen är också viktiga delar. Straffskärpningar kan i viss utsträckning också bidra till att förebygga brott, till exempel genom att skärpa straffen för att rekrytera unga till kriminalitet.

3. Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott?

Kriminalvården har en mycket viktig roll att spela i att minska återfall och det är viktigt att myndigheten får större möjligheter att åstadkomma detta. Vi vill därför se fler platser vid häkten och anstalter, samt mer resurser för att villkorligt frigivna ska kunna delta i åtgärder som ska förhindra återfall. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda för att kunna genomföra systematiska uppföljningar och kartlägga behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott. Kriminalvården har också fått i uppdrag att fortsätta arbetet med inslussningsprogram, för en välordnad övergång från anstalt till frihet för individen. En del av regeringens 40-punktsprogram mot mäns våld mot kvinnor är att Kriminalvården och Polismyndigheten ska stärka sin samverkan när det gäller personer dömda för sexualbrott, så att Kriminalvården bättre kan anpassa behandlingen. 

Centerpartiet

  1. Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitiken?

Vi behöver göra mer för att förhindra att brott begås, inte minst när det gäller den organiserade brottsligheten. Därför måste vi stärka brottsbekämpningen genom fler poliser och en stärkt rättskedja. Vi ska också ha nolltolerans även mot småbrott eller livskvalitetsbrott, med start i vissa utsatta områden. Vi behöver även intensifiera arbetet mot sexualbrott och våld i nära relationer genom skärpta straff, bättre stöd till brottsoffer och fler förebyggande åtgärder.

  1. Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott?

Ett brott som aldrig inträffar drabbar vare sig offer, samhälle eller gärningsman. Därför är det brottsförebyggande arbetet så viktigt. Det handlar dels om brottsprevention med fokus på att få individer att inte begå brott och dels om en strukturell brottsprevention på samhällelig nivå. Vi måste hejda nyrekryteringen bland unga, minska utsattheten i förorterna och sätta in effektiva och handfasta förebyggande insatser. Det behövs en ökad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och barn- och ungdomspsykiatri. Samhället måste också arbeta med alla de förebyggande insatser som står till buds. Från en skola som skapar möjligheter för varje barn till sociala insatser som kan fånga upp unga innan de fastnar på den brottsliga banan. 

  1. Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott?

Kriminalvården har en viktig roll i att stärka arbetet med att förebygga återfall i brott. Det gäller både yngre och äldre brottslingar. Samverkan mellan Kriminalvården och socialtjänsten måste förbättras kring insatser i samband med frigivning för att stödja den enskilde i återanpassning och likaså måste arbetet för att förhindra att skulder uppstår för den intagne under häktnings- och verkställighetstiden förbättras. Detta då stora skulder efter avtjänat straff kan leda till större risk för återfall i brott.  

Kristdemokraterna

1 Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitiken? 

Ett utbyggt rättsväsende, där alla myndigheter får en långsiktig utbyggnadsplan, inte bara polisen utan också kriminalvården, åklagarväsendet och domstolarna, med flera. Strategiska straffskärpningar som gör att vissa brottslingar sitter inne under lång tid och ger polisen arbetsro. Det tredje är ett kraftfullt förebyggande arbete som gör att färre lockas in i det kriminella livet. 

2 Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott? 

Den kanske enskilt viktigaste åtgärden är att hjälpa barn som visar tidiga varningstecken och utagerande beteende. Vi vill att föräldrastödsprogram som använts med stor framgång ska finns i alla landets kommuner. Idag finns det bara i hälften. En annan mycket viktig åtgärd är att se till att kriminella förebilder försvinner från gatan med effektivt polisarbete och strategiska straffskärpningar för grova brott.   

3 Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott? 

Kriminalvårdens största utmaning just nu är platsbristen, eftersom den inverkar på allt annat arbete, så som missbruksvård. Vi behöver fler platser och anstalter som kan ta hand om de kriminella. Programmen som används behöver utvärderas och incitament skapas för att den som släpps ut från kriminalvården ska vara väl rustad för ett nytt liv. 

Moderaterna

1 Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitiken?

Moderaterna föreslår ett batteri av åtgärder för att komma till rätta med den grova organiserade brottsligheten, bl.a. dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner och en rejäl satsning på polisen. Dessa bör ses som en helhet, men om man ändå ska framhålla tre särskilda områden kan följande lyftas fram:

  • En rejäl satsning på polisen. Moderaterna står bakom den svenska målsättningen om 10 000 fler polisanställda till 2024. Men målsättningen avser inte enbart poliser utan även civilanställda.  Moderaterna vill därför införa ett nytt polismål som grundar sig på polistäthet snarare än ett bestämt antal poliser vid en viss angiven tidpunkt. Enligt Moderaternas mening bör antalet poliser per capita ligga på ca 300 poliser per 100 000 invånare, vilket skulle vara i linje med det nuvarande genomsnittet i EU. Det innebär en uppjustering av det nu gällande polismålet med ytterligare ca 6 000 poliser. Med rätt åtgärder i rätt tid bedömer vi det som möjligt att nå år 2028. Antalet poliser skulle då uppgå till ca 32 000.
  • Helt nya instrument för de brottsbekämpande myndigheterna, bl.a. möjlighet till proaktiv avlyssning, visitationszoner och anonyma vittnen för att bryta tystnadskulturen.
  • Ett systemskifte i det svenska straffsystemet med skiftat fokus från gärningsmannen till brottsoffer och samhällsskydd. Här räcker det inte med enskilda justeringar eller att lappa och laga. Moderaterna vill därför genomföra en fullständig översyn av brottsbalken.

2 Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott?

Det är mycket centralt att vi får ett nationellt avhopparprogram på plats. När grovt kriminella etablerar sig i små kommuner blir det mycket snabbt en svår uppgift för kommunen att hantera och nå ut med avhopparverksamhet. När det kommer till unga lagöverträdare vilar ett tungt ansvar hos föräldrarna, vilket måste förtydligas. Men även skola och socialtjänst spelar en viktig roll. Vi vill stärka socialtjänsten och införa en 24-timmarsgaranti inom socialtjänsten men också göra en översyn av lagstiftningen i syfte att det ska bli enklare att omhänderta barn som växer upp i kriminella miljöer. Vidare vill vi ha ett nationellt no-entry-program för att kunna fånga upp unga i riskzonen innan de etableras i en kriminell livsstil.

3 Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott?

I första hand måste strafftiden generellt bli längre så att Kriminalvården ges möjlighet att behandla de intagna. Vidare bör särskilda ungdomshäkten och ungdomsfängelser inrättas, för att tidigt fånga upp unga lagöverträdare och tillgodose deras behov av bl.a. studier under ordnade former för att underlätta deras återanpassning i samhället.

Sverigedemokraterna

1 Vilka är de tre mest angelägna åtgärderna inom kriminalpolitiken?

Det är alltför många aspekter som är relevanta här men tre av de viktigaste är bl.a.

Införa obligatorisk utvisning av grovt kriminella utlänningar och möjlighet att återkalla medborgarskapet vid terrorbrott.

Göra det säkrare att vara polis genom utökad nödvärnsrätt, skärpta straff för hot mot tjänsteman, att olaga hot mot polis alltid ska bedömas som grovt brott, att underlätta användningen av polisiära  övervakningskameror och att utreda möjlighet till utökad polisarrest för att tillfälligt frihetsberöva personer som stör ordningen och uppträder aggressivt mot polis.

Införa breda straffskärpningar och särskilt höja minimistraffen för upprepade och grova brott, gränsöverskridande brottslighet, smuggling av vapen, samt införa riktiga livstidsstraff för särskilt farliga brottslingar.

2 Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott?


1. Att kommuner skall ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar och på att polisen är tillräckligt bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov.

2. Att kommuner ställer krav på att polisen skall ha fast installerad personal i tätort och att polisen skall vara mer synlig i kransorterna. Ett ambulerat poliskontor kan vara en lösning.

3. Att kommuner skall ha ett brottsförebyggande råd, med representanter från kommun, polis, skola, näringsliv och föreningar som skall samverka så att brott förebyggs. Rådet skall aktivt och på olika sätt arbeta med brottsprevention och sprida kunskap om sitt arbete.

4. Att särskilt otrygga och brottsutsatta områden ska bevakas genom extrainsatser i form av kameraövervakning, bilburna bevakningspatruller, patrullerande väktare, samt ökad belysning på utsatta platser.

5. Att kommuner genom olika projekt, i första hand riktade till föräldrar, barn och ungdomar, satsa på arbetet mot alkohol, droger, missbruk och ungdomsbrottslighet.

6. Att kommuner skall säkra att utbildad personal (ex. fältassistenter)  finns tillgänglig för att täcka in hela kommunens behov i arbetet enligt punkt 5.  

3 Vad bör kriminalvården göra för att minska återfall i brott?

Kriminalvården bör ges möjlighet att bedöma om individer ändrat sitt beteende under sin straffperiod eller om den bör förlängas, på så sätt skickar man inte ut individer som inte aktivt arbetat med att förändra sin livsstil. Interner bör även ges möjlighet att studera jobbförberedande ämnen eller praktiska yrkesroller där de nästintill omedelbart efter frigivning kan komma i arbete. Unga och våldsamma individer bör hållas inkapaciterade tills dess att de är för gamla att begå brott eller att hjärnan färdigutvecklas.

* * * 

Tidskrift för Kriminalvård kommenterar:

Henrik Tham i TfKs redaktionsråd kommenterar här partiernas ståndpunkter

Av riksdagspartierna har Liberalerna inte svarat. Miljöpartiets svar kom in då partiet fortsatt var i regeringsställning. Partierna har som framgår gett olika långa svar. Ytterligare information om var partierna står i kriminalpolitiken går att hitta i partiprogram, motioner propositioner och särskilda utspel. Dock ger även de presentationer som framgår av enkäten flera intressanta uppgifter om såväl likheter som skillnader. 

Gemensamt för nästan alla partier är att de trycker på bättre myndighetssamverkan som ett bidrag till brottslighetens minskning. Detta är sedan länge ett standardförslag i Sverige. Också brottsförebyggande åtgärder nämns allmänt. I den mån det utvecklas gäller det satsning på skolan, något som är rimligt med tanke på den tydliga roll som skolmisslyckanden spelar för dem som hamnat i upprepad kriminalitet. 

Gemensamt för de flesta partierna är också att de tar upp behovet av straffskärpningar, vilket sker i en situation efter en period av en historisk unik acceleration av höjning av straffen. Samtidigt finns det skillnader mellan partierna i kraven på mer straff. De flesta kräver straffskärpningar allmänt. Miljöpartiet reserverar sig med att lägga till ”i viss mån”, och Vänsterpartiet undviker att ta upp straff. 

Intressant är också vad som inte tas upp. Strukturella förklaringar och åtgärder lyser i huvudsak med sin frånvaro. Centerpartiet nämner åtgärder på samhällsnivå men utvecklar inte vad det skulle vara. Vänsterpartiet betonar utbyggd välfärd åt alla men tar inte närmare upp på vilket sätt det skulle minska dagens brottslighet. Miljöpartiet lyfter fram segregation, barnfattigdom och orättvisa på samhällsnivå. Partiet nämner också frågan om den organiserade brottslighetens finansiering, något som kan öppna för mer strukturella förklaringar.

Partierna ställer inte några särskilda krav på bättre resultat i Kriminalvården. Bl.a. skulle de ha kunnat påpeka att forskningserfarenheter från andra länder skulle kunna tas in från andra länder för att utveckla verksamheten på anstalterna.

Tydligt i denna enkät är att partierna undviker narkotikafrågan

Narkotikapolitiska förslag saknas helt. Vänsterpartiet nämner att narkotikainförseln till landet måste stoppas, och några partier tar upp missbruksprogram inom kriminalvården. Frågan om en förändrad narkotikapolitik trycker på då flera andra länder söker lösningar andra än straffrättsliga. Bland de borgerliga partierna kräver tre av ungdomsförbunden legalisering av cannabis vilket har avvisats av moderpartierna. Tydligt i denna enkät är att partierna undviker narkotikafrågan. 

Önskningar snarare än av åtgärdsförslag

Partierna skiljer sig också inbördes genom olika perspektiv eller genom att särskilt fokusera vissa frågor. Vänsterpartiet utmärks till del av önskningar snarare än av åtgärdsförslag. ”Barn ska spela fotboll, inte agera narkotikakurirer”, utvecklingen i utsatta områden måste vändas och nyrekryteringen stoppas. Denna sorts önskningar i program är något som också dyker upp hos andra partier.

Socialdemokraterna har det kortaste svaret på enkäten. Det uttrycker den politik som regeringen fört med betoning på fler poliser och straffskärpningar. För kriminalvården är utbyggnad i ett högt tempo central.

Miljöpartiets svar är till del präglat av regeringssamarbetet. Ett visst motstånd märks mot den straffinriktade politiken. Som ett plus för Socialdemokraterna när regeringssamarbetet upphörde har nämnts att regeringen nu kunde bedriva sin straffpolitik hårdare. Om miljöpartiet i sin friare position kommer att ta en annan ställning i kriminalpolitiken återstår att se. 

Centern har blivit det parti som i den kriminalpolitiska debatten kommit att lyfta fram traditionella rättsstatliga argument. Detta kommer dock inte direkt till uttryck i enkätsvaret. Straffen ska skärpas för sexual- och våldsbrott. Nolltolerans krävs mot småbrott utan att innebörden av detta närmare utvecklas. Som en konkret punkt i kriminalvårdens arbete uppmärksammas dock intagnas stora skulder.   

Kristdemokraterna betonar straffskärpningar så att de dömda ska sitta inne längre. Skälen är olika: avskräckning, rehabilitering, kriminella förebilder ska försvinna från gatan och polisen ska få arbetsro. Partiet vill utveckla tidiga ingripanden mot utagerande barn. Föräldrastödsprogram hävdas ha haft stor framgång, men om dessa förväntas få någon nämnvärd effekt på brottsnivån utvecklas inte närmare. 

Moderaterna vill liksom Kristdemokraterna använda program för tidiga ingripanden. Partiet har flera förslag som strider mot traditionella rättsstatliga principer som anonyma vittnen, proaktiv avlyssning och olikhet inför lagen genom dubbla straff om brottet begås av gängkriminella. Samhällsskyddet är den övergripande principen för kriminalpolitiken. Strafftiden och särskilt för unga ska bli längre för att ge kriminalvården tid för behandling. Detta förslag går mot nuvarande ordning där behandling inte får berättiga frihetsberövande straff.

Sverigedemokraterna vill satsa på flera poliser och breda straffskärpningar. Det är det enda parti som specifikt tar upp personer med utländsk bakgrund genom att kräva mer utvisning och införa möjligheten att upphäva medborgarskap. Lokalt brottsförebyggande råd föreslås inrättas i kommunerna – något som de flesta dock redan har. Partiet utnyttjar ett argument från den tidigare debatten om straffreduktion. De som ville behålla reduktionen hänvisade till att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän en bit upp i 20-årsåldern. De unga våldsamma bör därför, enligt Sverigedemokraterna, hållas inkapaciterade tills hjärnan är färdigutvecklad. Hur detta konstateras är oklart men det innebär återinförandet av ett tidsobestämt straff. 

Ingen vill se ett stopp på strafflagstiftningens expansion eller en annorlunda narkotikapolitik

Även om det alltså finns tydliga skillnader i svaren från partierna, är det inget som kritiserar den nuvarande kriminalpolitiken och föreslår en tydligt ändrad kurs. Ingen vill se ett stopp på strafflagstiftningens expansion eller en annorlunda narkotikapolitik. Frågan är om det ändå inte finns en inte obetydlig andel av väljarkåren som oroar sig över den kriminalpolitiska utvecklingen och tycker att det nu får vara nog med straff.

Om det finns åtminstone fyra procent som tycker att Sverige bör lägga om sin narkotikapolitik och att detta för dem är en central fråga, finns det kanske skäl att fundera på valplattformen för de två partier som nu ligger tydligt under riksdagsspärren.

Henrik Tham

Kommentarer är stängda.