Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Foto: Kriminalvården

Straffet fängelse – en betraktelse

Efter att ha arbetat inom kriminalvården ett helt arbetsliv reflekterar här Frans Schlyter kring straffet fängelse. Efter ett par hundra år menar han att det börjar bli dags för deltidspension av fängelse i en byggnad med murar. 

Vad säger lagen om straff?

Brottsbalken kap 1. 3§ 

Med påföljd för brott förstås i denna balk straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

Fängelsestraff består av av två delar – kriminalvård i anstalt och kriminalvård i frihet. Straffet är verkställt efter 2 års prövotid med villkorlig frigivning.

Kriminalvården verkställer straffet genom att beröva friheten i anstalt och genom övervakning i frivården. Förutom friheten finns i princip alla andra rättigheter kvar.

 

Vad är det som är straffet med fängelse och hur kan något som ser ut som en hotellvistelse vara ett straff?

När jag hade egna barn i skolåldern besökte jag skolklasser för att berätta om kriminalvård och straff.

Min första fråga till klassen brukade vara: Hur länge kan du tänka dig att bo på Grand Hotel i Stockholm med helpension och med utsikt mot slottet och operan?

Illustration: Krister Norblad


Svaren varierade från någon vecka till så länge som det tar att besöka de vanligaste turistmålen.

Nästa fråga: Hur länge kan du tänka dig att bo på Grand Hotel om vi sätter en hög fängelsemur runt hotellet och du får lämna hotellet för att gå ut i staden tidigast efter 6 månader och då under en bevakad kort permission?

Inte en dag! ropade en elev direkt. Han tänkte på den gången han fått utegångsförbud en kväll och inte fick gå ut i mörkret med sina lekkamrater och lysa med ficklampor. Om än bara en kväll så upplevde han det som ett kännbart straff.

Illustration: Krister Norblad

Livet på ett lyxhotell förvandlas på några dagar till grå vardag – ett normaltillstånd.

Först efter flera år som anställd i kriminalvården gav en intagen mig att insikten vad som är straffet med fängelse. Jag jobbade då i Frivården och var övervakare för honom. Han hade smugglat hasch från Danmark och dömts till ett års fängelse.

De första sex månaderna satt han på anstalten Kumla eftersom den ligger ganska nära Norrköping där han hade sin familj. Var helg fick han några timmars besök av sin fru och drygt ettårige son.

Efter Kumlavistelsen förflyttades han till den öppna anstalten Skenäs utanför Norrköping. Där arbetsplacerades han i trädgården och växthuset. En gång i veckan fick han besök några timmar av sin fru och son.

Foto: Kriminalvården

Skenäs saknar mur och stängsel. Anstaltsområdet markeras med skyltar.

Där i trädgården med en kratta i handen slog straffet till. Innanför Kumlas murar fanns inga tankar på att rymma. Han berättade för mig att varje dag på Skenäs fick han bestämma sig för att inte rymma till familjen ett par mil bort. Det var ju bara att vandra längs vägen några hundra meter och ta landsortsbussen till Norrköping. En rymning skulle förstöra hans möjligheter att få en dags permission om några veckor. Han längtade intensivt till familjen och inlåsningen upplevdes mycket plågsam trots en fantastisk trädgårdsmästare och gott kamratskap i växthuset. Det hjälpte heller inte mycket att han under ett fågelbord vid personalbostäderna intill anstalten hittade en cannabisplanta som han kokte te på.

Det han med kraft erfor var att straffet med att sitta i fängelse är frihetsberövandet i sig. Straffet blir inte värre om fängelsemuren är högre. Straffet behöver inte kännas lindrigare i en skön omgivning med trevlig stämning. Friheten att göra vad man vill finns inte där. Det är den förlorade friheten som är straffet. På fängelseön Alcatraz hördes frihetsljuden från San Francisco plågsamt tydligt. 

En kriminalvårsdirektör och humanist i Malmö ville på 60-talet försöka förstå straffet. Han lät sig låsas in i en häktescell under en veckas semester. Det blev säkert en nyttig upplevelse men straffet går inte att kommendera fram. Han kunde ju när som helst ha beordrat upplåsning.

Tre månader frihetsberövad i anstalt kan vara en lång tid. Det är lång tid för den som har sin hälsa och sociala tillhörighet. Hur lång tid är tre månader för den som har hälsoproblem och tappat fotfästet i tillvaron? 

En arbetskamrat till mig vapenvägrade och fick en månads fängelse. Han undervisade i kriminologi på kurser för kriminalvårdare och fick permission från fängelset ett par gånger i veckan för att hålla lektion. 

Månaden förlöpte ganska smärtfritt. Efter första straffet fick han snart ytterligare två månaders fängelse för vapenvägran. Under den fängelsevistelsen hjälpte han andra intagna med myndighetskontakter och olika skrivelser och fungerade lite som kurator, men det blev allt jobbigare att sitta inne. Efter frigivningen kom ännu en inkallelseorder, den sista, och han dömdes till tre månaders fängelse. Trots att han kände sig mer som en politisk fånge och hade hela det sociala nätverket intakt, utan skamstämpel, så blev tre månader för mycket. Han isolerade sig och mådde väldigt dåligt. Tre månader frihetsberövad i anstalt kan vara en lång tid. Det är lång tid för den som har sin hälsa och sociala tillhörighet. Hur lång tid är tre månader för den som har hälsoproblem och tappat fotfästet i tillvaron? 

Längre och längre straff i anstalt.

Straffinflationen i Sverige är hög i ett nordiskt perspektiv. Kan dubbla livstidsstraff dömas ut i USA så kan väl några år längre straff dömas ut även i Sverige verkar tanken vara. Jag tänker att lagstiftaren har svårt föreställa sig vad ett frihetsberövandet gör med en människa. Hur många månader/års frihetsberövande är brottet värt? Du säger en siffra och genast finns någon som säger en annan siffra som är högre. Det finns alltid en högre siffra. Lusten att straffa verkar vara omättlig. Särskilt när man inte känner till omständigheterna kring brottet. De som vill ha högre straff har sällan varit med vid rättegången.

Vad finns det för alternativ till frihetsberövande i anstalt?

Kriminalvårdens trogna klienter gillar inte fotbojan. Det känns bättre att komma in på anstalt och umgås med övriga på “brottshögskolan”.

Det finns ett frihetsberövande som märkligt nog fortfarande är underskattat. Frihetsberövandet heter Intensivövervakning med elektronisk kontroll. Det kan nog vara svårt att inse fotbojans ingripande och intensiva frihetsberövande. Sitta hemma med fotboja kan väl inte vara så betungande? 

Kriminalvårdens trogna klienter gillar inte fotbojan. Det känns bättre att komma in på anstalt och umgås med övriga på “brottshögskolan”. Sitta i husarrest hemma och bara få lämna hemmet enligt ett individanpassat schema upplevs inte som en höjdare. När rastlösheten tränger på går det inte att gå ett varv runt kvarteret. I en stor villa går kanske inte ens att vara i alla delar av huset. Poolen kan inte utnyttjas. 

Fotbojan kostar 20% av fängelsestraffet. Det går att ansöka om att ersätta kortare fängelsestraff med fotboja i hemmet. Det finns förslag att alla fängelsestraff upp till ett år ska kunna verkställas med fotboja. 

I mitten av april 2021 verkar det ha ljusnat något för elektroniken. En del politiker har kläckt tanken att fotbojan kan användas för att kontrollera familjevåld.  Förhoppningsvis är det bara början på en ambition att mer systematiskt börja avfolka “brottshögskolan”.

En utbredd missuppfattning är att fängelsevistelsen kan jämföras med hotellvistelse och att fängelsestraffet medför en bekväm vardag som gynnar en kriminell livsstil och lockar hit utländsk brottslighet genom den höga standarden på anstalterna.

Standarden på fängelserna i ett land speglar nivån ute i samhället. När fängelset Långholmen byggdes 1874 levde många svenskar med jordgolv. Fängelset hade centralvärme. Det är väldigt svårt att bygga nya fängelser gamla och slitna i någon sort förställning att straffet blir hårdare. 

Ett år i fängelse kostar en miljon kronor per intagen. Hur kan det kosta så mycket? En natt på hotell kostar ju tusen kronor med frukost. En natt på vandrarhem kostar 300 kronor. Svaret heter säkerhet och innehåll. Det är personalkostnaderna som utgör huvuddelen av budgeten. Ständigt kommer krav på höjd säkerhet (= kostar mer).

För många år sedan fritogs intagna från ett fängelse. Fängelset rånades på intagna.

Politikerpanik uppstod. Det kostade en miljard i ett nytt säkerhetsfängelse med platser som det inte fanns farliga intagna till att fylla det med. 

För att få lägre kostnader är det väl bara att lägga de intagna i sovsalar och ge dem vatten och bröd?

För många år sedan var jag på häktet i Nairobi i Kenya. Där fanns 700 platser men just då 5000 fångar. De låg i sovsalar täckta av madrasser. Alla kunde inte sova samtidigt. Majsgröten ugali tillreddes på gården över öppen eld. 

Kravet på lägre kostnader för de intagna uttrycks på olika sätt i insändarspalterna. Några kristdemokrater skrev nyligen: ”Ett kännbart straff innebär att samhället tydligt fördömer brottsliga handlingar. Detta medför en ökad moral för alla människor i samhället. Genom en lägre budget per intagen kan vi istället satsa mer på brottsförebyggande åtgärder som fler poliser, fler säkerhetsvakter och framför allt ökat antal platser på anstalter.”
På något sätt vill de både äta kakan och ha den kvar. 

De kom inte med förslag på vad som borde dras in på. Grundskoleutbildningen, byggutbildningen, nikotinersättningsläkemedlen, ADHD-medicinerna, missbruksprogrammen,  behandlingen av sexualbrottslingar, de vegetariska alternativen, kaffepauserna, narkotikahundarna, säkerheten? 

Visa mig era fängelser och jag ska berätta vilket samhälle du lever i
Sagt av statsmannen Winston Churchill

Ur kriminalvårdslagen som reglerar kriminalvårdens arbete:

”Vistelsen i anstalt ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motverkas.”
  

”Intagen ska behandlas med aktning för hans människovärde. Han skall bemötas med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med vistelse i anstalt.”

Vilket samhälle vill vi bo i?

”Visa mig era fängelser och jag ska berätta vilket samhälle du lever i” skrev statsmannen Winston Churchill

Som tur är finns även målet att de intagna ska komma ”Bättre ut”. 

Framtiden?

Tänk om insikten uppenbarar sig att det är själva frihetsberövandet som är straffet och lagstiftaren börjar:
att lugna ner det ständiga kravet på längre fängelsevistelser
att börja tänka mer på alternativ och komplement till inlåsning i anstalt genom frihetsberövande med modern elektronik som GPS
att akut börja avfolka fängelserna för att få platser för program som motverkar de skadliga följderna av frihetsberövandet och som möjliggör att intagna vid behov kan flyttas till en anstalt med det bästa återfallsförebyggande behandlingsprogrammet. Frankrike ger på nationaldagen 14 juli amnesti för det året utvalda kategorier intagna i akt och mening att minska på trycket inne på fängelserna. Det är farligt med fulla fängelser. Frustrerande intagna kan ta gisslan eller starta mordbränder.
att flytta resurser från överinlåsning i anstalt till brottsofferverksamheten, vittnesstöd, högre skadestånd, långsiktig budget för kvinnojourer, …..
att kostnadsberäkna en straffreform som kräver fler år i anstalt, för en miljon per år,  och anvisa varifrån resurserna ska tas
att lyssna på forskningen och motivera varför den forskning som finns inom området inte ska användas

Efter ett par hundra år i bruk är det dags att börja deltidspensionera fängelsestraffet där det verkställs i en byggnad!

Låt corona-året 2020 bli det år då svenska folket lite mer började ana vad en frihetsberövande karantän innebär för hälsan. Många har trots alla skogspromenader lidit av den inskränkta friheten. Fler kan kanske förstå att till och med sitta några månader frihetsberövad på anstalt kan vara en ytterst plågsam och destruktiv upplevelse.

Frans Schlyter

Ledamot i tidskriftens redaktionsråd

Läs mer om fotbojan: Fotbojan är framtiden!

Kommentarer är stängda.