Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Illustration: Ellinor Ekbom

Disputation om behandling i kriminalvården

Chefen för Central samordning i behandlingsfrågor vid Kriminalvårdens huvudkontor, Martin Lardén  har vid en disputation den 4 juni 2021 framlagt en avhandling om kognitiva förvrängningar, moralutveckling och empati hos
institutionsplacerade antisociala ungdomar och om behandlingsprogram inriktade på liknande riskfaktorer minskar återfall bland personer dömda för allvarliga (vålds)brott. 
Avhandlingen fick vid disputationen mycket beröm, bl.a. för modet att presentera negativa resultat av behandling. 

Det måste betonas hur viktigt det är att Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården hittar nya former för att vägleda klienter till ett konstruktivt icke-kriminellt liv. Särskilt måste kriminella ungdomar få möta fostrande situationer i en reformerad ungdomsvård och inte i en mer destruktiv
fängelsemiljö, som mängder av forskning visat.


Här presenteras en sammanfattning av Lardéns avhandling.

Thomas Ekbom

Sammanfattning

Våldsbrottslighet orsakar stora lidanden och kostnader för individer och samhälle och psykologiska insatser inriktade på förändringsbara riskfaktorer hos våldsbrottsförövare kan minska brottsåterfallen. 

I den första delstudien undersökte vi om antisociala ungdomar placerade på Statens institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem skiljer sig från icke-placerade beträffande tre psykologiska faktorer möjliga att arbeta med i kognitiv beteendeterapi (KBT). Totalt 58 (29 manliga och 29 kvinnliga) antisociala ungdomar placerade på behandlingshem och 58 individuellt matchade icke-placerade skolungdomar (medelålder 15,7 år) självrapporterade antisociala kognitiva förvrängningar, moraliskt resonerande och empati. Antisociala kognitiva förvrängningar och mindre mogna moraliska bedömningar föreföll påtagligt vanligare hos antisociala unga på ungdomshem än hos skolungdomar. Däremot fann vi inga meningsfulla skillnader i självrapporterad empati. 

I den andra delstudien undersökte vi om individuell KBT-behandling inriktad på förbättrad problemlösning, kognitiv självkontroll och återfallsprevention förebygger brottsåterfall för unga våldsbrottsdömda dömda till sluten ungdomsvård (LSU). I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) lottades unga våldsbrottsdömda män (medelålder 17,7 år) med LSU-vård i >6 månader på SiS-institution till sedvanlig behandling på institution plus individualiserad KBT (iCBT)(n=38) eller till enbart sedvanlig institutionsbehandling (n=43). Grupperna jämfördes beträffande återfall i våldsbrott resp. något brott i BRÅs Lagföringsregister efter frigivning. Vi jämförde även aggressiva uppförandestörningssymtom enligt DSM-5. Vi fann inga meningsfulla skillnader i brottsåterfall 12 eller 24 månader efter frigivning för de som fått iCBT plus sedvanlig institutionsbehandling jämfört med dem som enbart fått sedvanlig institutionsbehandling. Vi fann heller inga skillnader i aggressiva DSM-5-symtom vid 12-månadersuppföljning. 

I den tredje delstudien undersöktes effekten av Aggression Replacement Training (ART), en gruppbaserad KBT-behandling för minskad aggressivitet och återfallsrisk bland (vålds)brottsdömda. Det var en kontrollerad observationsstudie av återfall i våldsbrott resp. något brott enligt Lagföringsregistret för alla 1,124 vuxna klienter som påbörjat ART inom Kriminalvården 2003–2009 och 3,372 matchade (1:3) kontrollpersoner som inte påbörjat ART (medelålder 25,7 år). Så kallad propensity score matchning användes för långtgående statistisk kontroll av uppmätta bakgrundsskillnader (t.ex. sociodemografiska faktorer, kriminell bakgrund, psykiatrisk sjuklighet och substansmissbruk). Med Coxregression beräknades eventuella skillnader i brottsåterfall. Vi fann ingen meningsfull minskning av återfall i våldsbrott resp. något nytt brott för de som påbörjat ART i Kriminalvården jämfört med matchade kontroller som inte gjort det. 

Avhandlingen antyder att antisociala kognitiva förvrängningar utmärker SiS-placerade antisociala ungdomar och kan vara meningsfulla att påverka med återfallsförebyggande psykologisk behandling. Dock kunde inte tillägg av en individualiserad KBT-insats (iCBT) till sedvanlig behandling på SiS’ ungdomshem resp. gruppbaserad ART för unga vuxna i Kriminalvården meningsfullt minska brottsåterfall. Tydligare fokus på implementering, säkerställande av att psykologisk behandling ges med hög kvalitet och integrering med andra insatser kan behövas för effektivare återfallsförebyggande insatser för allvarligt kriminella individer. 

Kommentarer är stängda.